Det finns flera typer av ätstörningar och de kan yttra sig på olika sätt hos olika människor. En ätstörning sitter inte bara i antal kilo utan det handlar mycket om känslor. Viktfobi och matproblem är symptom på något annat – det är ofta ens tankar och en låg eller osäker självkänsla som är grunden till själva ätstörningen. Detta är en sjukdom som innebär mycket ensamhet och skamkänslor, men det finns hjälp!
Det är ofta en kombination av faktorer som gör att någon drabbas av en ätstörning. För någon kan problemen utlösas av till exempel en trasslig familjesituation, för en annan kan det handla om en depression och för en tredje om bantning eller kroppsfixering. Unga mellan 14 och 25 år och i synnerhet tonåringar är en särskild riskgrupp, eftersom det är vanligt att personer i de åldrarna brottas med sin självkänsla.
Orsakerna till en ätstörning är alltså olika för olika personer. Gemensamt för dessa personer är ofta att de är starka och känsliga. Många är lyhörda för vad omgivningen behöver och ovana att själva känna och uttrycka sina behov. När kraven och pressen känns för stora försöker de ta kontroll över kroppen, maten och ätandet, vilket kan utvecklas till en ätstörning.
En ätstörning kan yttra sig på flera olika sätt och det finns flera olika typer av ätstörningar.
- En person som lider av anorexia nervosa har en stark viktfobi. Personen bygger upp sin identitet kring sin svält och är livrädd för att gå upp i vikt. Hon eller han är stolt över att vara mager och utan denna magra kropp känner hon eller han sig värdelös. Den som har anorexia lider av prestationsångest, personen känner att den måste prestera för att få finnas, att den måste vara perfekt.
Många vet att ”anorexia nervosa” betyder ”nervös aptitlöshet”, men namnet är missvisande – den som drabbats av anorexia har inte tappat aptiten utan är ofta mer eller mindre ständigt hungrig, men kan inte tillåta sig att tillfredsställa det behovet. - En person som lider av bulimia nervosa hetsäter och kompenserar sedan ätandet för att slippa gå upp i vikt och för att döva de känslor av misslyckande, värdelöshet eller ångest som hetsätningen gett upphov till. Med kompensation menas här kräkning, användande av laxermedel, överdriven träning eller sträng diet. Det är vanligt att den som har bulimi gång på gång tänker att hon eller han ska sluta att hetsäta. Hon eller han vill gå ner i vikt och äter periodvis därför alldeles för lite. Till slut tar hungern över varpå personen tappar kontrollen och hetsäter. Hon eller han skäms och känner sig värdelös för att hon eller han inte kan hantera en så ”basal” sak som maten. Den som har bulimi är vanligen mer öppen och social än den som har anorexia, men skäms fruktansvärt för sitt hetsätande. Ofta kan personer med bulimi hålla sitt missbruk hemligt under lång tid.
- Ätstörning UNS står för en ätstörning Utan Närmare Specifikation. Det finns också en engelsk beteckning, EDNOS, som står för Eating Disorder Not Otherwise Specified. Ätstörningen benämns sådan när man inte kan specificera exakt vilken typ av ätstörning det handlar om. Det kan handla om ett beteende som liknar det som är typfallet vid anorexia eller bulimi, men inte har alla kriterier för att man ska kunna ställa diagnosen anorexia nervosa eller bulimia nervosa. Det är viktigt att veta att man alltså kan ha en ätstörning även om man inte uppfyller kriterierna i de ”typexempel” vi skisserat ovan.
Binge eating disorder, hetsätningsstörning, hör också till ätstörning UNS. Då hetsäter man liksom vid bulimi stora mängder mat, men utan att kompensera. Andra former av ätstörningar, såsom träningsanorexi och ortorexi, räknas också som UNS.
Vill du veta mer om ätstörningar, symptom och kriterier för diagnos?
Läs på vår hemsida http://www.abkontakt.se eller gå in på http://www.atstorning.se – Kunskapscentrum för ätstörningars hemsida.
